top of page

19/1 2015 Hjärnan

 

Jag gick igenom vissa grunder om den mänskliga hjärnan och sedan så diskuterade vi de fyra olika filmerna som vi sett tog upp.

 

Pers genomgång
 

Hjärnan består av 100 miljarder gråa nervceller.

 

Dessa finns främst i storhjärnans bark.

 

Varje nervcell, en sk neuron, kan koppla till 10.000 andra celler, med andra ord är hjärnan en superduperdator.

 

Hjärnan består av tre delar - storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.

 

Kolla bild på s. 197 i boken så du vet var alla delarna som tas upp finns!

 

Storhjärnan:

Yttersta delen är som sagt barken. Under den finns märgen där nervfibrerna sammanbinder olika delar och centran finns.

 

Hjärnan är som du vet indelad i två halvor. Högra och vänstra hemisfärerna. De sammanbinds i det smala området kring hjärnbalken. Här sker en mycket stor kommunikation via nervfibrerna. Signaler skickas i en process som kallas synaps.

 

När vår högra kroppshalva ska styras är det den vänstra som styr och tvärtom. En stroke i höger hjärnhalva påverkar alltså den vänstra kroppshalvan.

 

Den vänstra halvan är associerad till språk, matte och detaljer med den högra är associerad till konst, musik och helheter.

 

Hjärnan skyddas av olika håligheter som är fylld av vätska innuti hjärnan, dessa kallas ventriklar.

 

I hjärnan finns flera system där olika delar sammarbetar. Det kan tex gälla när vi ska behandla synintryck. Ett exempel till tas upp i boken på sidan 199. Det handlar om det limbiska systemet.

 

I storhjärnans bark finns olika centran. Känsel och syn styrs och behandlas via olika delar av hjärnbarken.

 

Lillhjärnan:

 

Kontrollerar signaler från hjärnan ut i kroppen och reglerar musklers rörelser, balans och koordination.

 

Hjärnstammen:

 

Består av flera delar. Här finns också RAS det retikulära aktiveringssystemet som reglerar hjärnans aktivitetsnivå.

 

I hjärnstammen finns bl.a talamus, hypotalamus och förlängda märgen.

 

Talamus - sorterar och för vidare sinnesintryck.

 

Hypotalamus - centrum för autonoma nervsystemet. Reglerar också ämnesomsättning, temperatur, törst, sömn och sexlust.

 

Förlängda märgen - skickar signalerna från ena kroppshalvan till den andra hjärnhalvan, typ.

 

 

4 FILMER OM HJÄRNAN:

 

1. En hjärnas födelse och död:

Den unga hjärnan

 

Filmen handlar om den mänskliga hjärnan, från födelse till död. I detta avsnitt fokuserar de främst på den unga hjärnan.

 

Tre veckor efter befruktningen börjar hjärnan att anläggas och 8 till 10 veckor händer det en hel del saker.

 

Fostrets sinnen finns tidigt på plats och redan efter 5 till 6 månader har fostret förmågan att lära sig saker genom sinnesintryck. Hjärnan fylls med intryck och information och forskare vet att det hör ljud och känner smaker och smärta och de kan minnas, via korttidsminnen. De reagerar på ljusskillnader, ljudintryck, mammas kroppsljus, hjärtslagen, tarmrörelserna och blodomloppet i kroppen redan innan födseln. Alla sinnesintryck når organet Talamus, vilket är hjärnans kopplingscentral. Dit går alla ingående signaler: Vad vi hört, sett, känt eller smakat och där kopplas signalerna samman och förs till de delarna av kroppen via hjärnans delar med hjälp utav olika signalsubstanser.

 

Ett foster kan komma ihåg saker och det handlar om inlärning. De kan inte bara känna igen sin mammas röst utan också vilket språk de hör. De kan skilja på hur olika vokaler låter på engelska och svenska och känna igen musik som mamman har lyssnat på under graviditeten.

Barn har en otrolig inlärningspotential och hjärnan är i allra högsta grad formbar redan i tidiga år. Aktiviteter som att lära sig läsa, skriva och spela instrument ”bygger om” och optimerar hjärnan.

 

Mozart effekten

De tog även upp Mozart-effekten i avsnittet, där de ställde frågan om man blir smartare av att lyssna på klassisk musik? De pratade om vetenskapliga studier, där de lät högskolestudenter göra ett intelligenstest för att se om de blev mer intelligenta medan de lyssnade på klassisk musik. Effekten visade på att det inte skulle ske några långvariga effekter men att klassisk musik kan ha en påverkan under en kortare stund, ca 10 minuter.(vilket det faktiskt hade)

 

Analfabeter

De berättade även om två analfabeter i Portugal, hur deras olika livssituationer har påverkat dem gällande att lära sig läsa och skriva. De hade två helt olika livssituationer, den ena kvinnan fick möjligheten att gå i skolan och lära sig läsa och skriva och har arbetat som sekreterare sedan hon gick ut skolan. Den äldsta kvinnans uppväxt blev helt annorlunda, hon fick ta hand om hushåll och småsyskon och saknade något som vi andra tar för givet, nämligen förmågan att kunna läsa och skriva. Om man jämförde en analfabet med någon som har använt hjärnan till att läsa och skriva under större delen av livet syntes en anatomisk skillnad. Beroende på vad hjärnan utsätts för, så utvecklas den på olika sätt.

 

3. En hjärnas födelse och död:

Den åldrande hjärnan

 

När hjärnan blir gammal händer mycket negativt: antalet hjärnceller minskar, minnet fallerar och risken för hjärnsjukdomar ökar. Men allt är inte nattsvart. Idag vet forskarna att det sker en nybildning av hjärnceller hela livet, att vissa minnesfunktioner märkligt nog blir bättre med åren och att hjärnan tack vare sin formbarhet kan återskapa funktioner som förlorats vid till exempel en stroke. Alltfler av oss når den magiska 100-årsgränsen, många med hjärnans funktioner i behåll, och nu börjar man förstå vad det är i vår miljö och vår biologi som gör det möjligt.

 

  • Minnet blir sämre när man blir äldre

  • Hippocampus viktig del av hjärnan för minnet

  • Minnet består av olika delar, om inte alla kopplas samman minns man inte utan man förnimmer.

  • Hjärnvolymen minskar, hjärnbarken med hela 20 %

  • Korttidsminnet består av - Primärminnet är det vi kan ha i vårt medvetande här och nu

  • Arbetsminnet är den del av minnet som försämras när man blir äldre

  • Långtidsminnet. Episodisk blir sämre (komma ihåg vad som hänt), kräver att många delar av hjärnan sammarbetar. Semantiska minnet (faktakunskap) blir tom bättre

  • Alzheimers sjukdom –hjärnans fylls av plack

  • Vanligaste demenssjukdom

  • Orsakas av ett protein som bildar klumpar och förstör bindingar och synapsförmågan

  • Näring,livsstil och gener ger långt liv

 

4. Kvinnliga och manliga hjärnor

 

Sammanfattning: Denna film handlade om forskning om den kvinnliga och den manliga hjärnan och hur de faktiskt skiljer sig åt. Hur vi tänker på olika sätt och hur detta kan påverka jämställdheten i samhället. Kommer det tänket försvinna för att vi upptäckt dessa skillnader hos män och kvinnor? Detta är vad den här filmen handlade om.  

 

 

Det är skillnad på män och kvinnors hjärnor. 

Bra skillnader som finns för att våran värld ska funka ännu bättre. Men i detta finns det undantag, detta gäller alltså inte alla män och kvinnor. Vi är inte bara män eller kvinnor vi är också individer. 

 

 

Undersökning intelligens kurvor:

 

män- ganska rak jämn kurva (≈lika många korkade som interligenta)

kvinnor- en hög topp =de flesta är smarta, inte så många korkade och inte så många över intelligenta. 

 

Gäller inte alla men detta är de vanliga!

 

 

Detta jämfört med jämställdheten bland män och kvinnor i samhället hur funkar det. Ska man verkligen komma ut med detta att det är skillnad på män och kvinnor hur kommer det då att funka med jämställdheten i samhället, kommer kvinnornas betydelse och roll minska igen? Är detta bra för det jämställda samhälle vi lever i idag?

 

 

Är den ena hjärnan bättre än den andra?

 

Nej de jobbar bra ihop. Män och kvinnors hjärnor kompletterar varandra och jobbar bra tillsammans, jobbar de tillsammans det är då vi kan nå den ultimata utvecklingen och framgången. Bara män har inte alla kunskaper och sätt att tänka på själva de behöver även en kvinnas intellekt. Och lika så med kvinnorna.

 

 

2. En hjärnas födelse och död:

Den mognande hjärnan

 

Långa sammanfattningen:

 

Fram till den tiden vi lever i just nu på 2000-talet har kunskapen om tonårshjärnan varit ganska liten men nu på senare dagar så har forskare kunnat hitta mer och mer saker som är förbryllande i hjärnan som vi inte varit medvetna om förut.

 

Vår hjärna är helt färdigutvecklad runt 25-30års ålder och detta visar på att när man säger att ungdomar är mer risktagande än äldre så finns det en anledning till det och att allt hänger inte på erfarenhet eller en ”mognad” personlighet.

 

Hjärnforskare på University College, London har kommit fram till att prefontala cortex speglar/härmar beteende. Alltså om du ser någon som gör något risktagande och har väldigt roligt så tänker du ”åh, det verkar kul, jag vill också!”. Men sen kommer frontalloben och tycker att det ser ganska farligt ut så du hoppas nog över detta.

Men det som man kan se i en tonåringshjärna är att prefontala cortex fortfarande är under utveckling och gör att prefontala cortexen inte har samma förmåga att hålla undan de impulsiva handlingarna som vi ser. Detta gör att ungdomar blir lite mer risktagande just för att i prefontala cortex finns egenskaperna som planering, beslutfattande, minne, förmågan att förstå andra människor samt att göra flera saker samtidigt. Det är denna del i hjärnan som är långsammast på att utvecklas och det är just denna del som tar 25-30 år.

 

Detta med att planeringen finns i denna del och inte är helt utvecklade tror jag att man som ungdom är medveten om det på ett eller annat sätt för att jag kan lätt känna det att efter studenten så kommer det blir så mycket nytt. Och det är inte att jag måste hitta ett jobb och bli vuxen som skrämmer mig utan att veta hur jag ska få ihop mina dagar som är det jobbigt. Det är en sådan stor hjälp nu när skolan lägger upp allt till en och jag som elev får allt serverat med scheman o.s.v. Så det finns nog något i oss som ändå är medvetna om det.

 

Men något som är en konsekvens på skolan är också att man blir trött och utmattad efter vissa dagar då hjärnan har varit igång och arbetat under lång tid. Men detta kan också bero på att prefrontal cortex som även är kontrollstationen i pannloben arbetar mycket mer intensivt med sociala situationer och känslor så som skuld m.m. Detta sker mycket av i skolan och att träffa alla människor i ung ålder kan alltså vara mer krävande än att träffa lika mycket människor i äldre åldrar. För att då överarbetar inte den mellersta prefrontal cortexen lika intensivt just för att mycket tid i tonåren går ut på att veta vem man själv är.

 

En annan sak som var väldigt intressant i filmen var att man kunde se i hjärnan om personen i fråga är kär eller förälskad i en viss person. Detta har forskare i neurologiskbiologi på University college i London kommit på. Det är alltså några specifika delar i hjärnan som aktiveras och några av dem är Insula, Putamen och Amygdala.

 

Delen som kallas Insula aktiveras av olika varningssignaler, detta hör samman på så sätt att om man är kär så är man också rädd för att den personen ska lämna en eller att hen ska vara i fara. Alltså så aktiveras den av ren varsamhet och omtänksamhet. Den andra delen som jag nämnde (Putamen) är också ganska intressant då det aktivera av en motorisk typ av försvarshandling, detta betyder alltså att även denna del aktiveras vid hat vilket också alla dessa delar gör. Alltså kan bara forskarna se om en person är antingen förälskad eller hatar personen i fråga som hen ser och då skulle denna upptäckt inte vara så nödvändig för att det visar antingen eller. Men det finns en viktig skillnad, det är att vid kärlek så deaktiveras/kopplas av vissa delar. Alltså så slappnar vi av när vi är förälskade på ett annat sätt än om vi skulle känna oss hotade för då skulle hela hjärnan förbereda sig för att försvara sig. På detta sätt så kan man använda denna kunskap i t.ex. komplicerade polisförhör när man ska få fram om den exempelviss mördaren kunde ha dödat sin fru/man eller om hen var förälskad och i och med det är det mindre troligt att hen dödade sin partner.

 

Men forskarna säger även i filmen att dessa områden som deaktiveras har med omdöme och förmågan att skilja på sig själv och andra. Vilket betyder att om du har precis träffat en kille eller tjej och du tror att du är förälskad men att du fortfarande bara bryr sig om dig själv och det är jätte viktigt att för dig att veta om din partner tänker göra så är det mindre troligt att du verkligen är kär.

 

En sista sak jag tänkte ta upp är lite av en ifråga sättning till dagens data-samhälle. I filmen berättar de att så fort som någonting tar våran koncentration ifrån oss så aktiveras också andra delar av hjärnan som inte samarbetar med vårat arbetsminne som vi behöver om vi t.ex. ska skriva en uppsats. På så sätt så kan vi inte prestera lika bra om de andra delarna tar energin istället. Om då samhällets byggs kring att man ska vara uppkopplad hela tiden så kommer hela tiden mobilen eller andra saker på datorn att låta och plinga till… detta gör att vi kan tappa focus gång på gång och kvalitén på det som vi gör blir betydligt sämre. Så är det verkligen bra att vi har egna datorer och att vi får ha mobilerna på oss när vi sitter och är i skolan under en lektion om skolan ska vara den plats där vi ska prestera som bäst? Speciellt när tonårsstjärnan inte ens är färdigutvecklad i den delen då förmågan att göra flera saker samtidigt ligger.

 

Kortare sammanfattningen:

 

1. Prefontala cortex har en viktig del i filmen, dem förklarar att den inte utvecklas klart förens man är ca 25-30 år gammal. Vilket gör att de unga tar mer impulsiva beslut och inte tänker sig för vad konsekvenserna kan bli. Och prefontala cortex sitter längst fram i hjärnan vid pannan.
2. Dem har också gjort en undersökning där dem använde personer som fick tänka sig in i en socialt jobbig situation (som gör en generad eller känna skuld) och då visar de också att prefontala cortex som är hjärnans kontrollstation arbetade mycket impulsivare hos ungdomar än vad de gjorde hos vuxna. Varför har man inte riktigt någon förklaring till.
3. Dem visar också att de syns i hjärnan om man tycker om och ha uppmärksamhet eller om man tycker de är jobbigt ex. stå o prata framför alla i klassen. Tycker man om och stå i centrum så har den vänstra hjärnhalvan har ökad aktivitet, för att positiva tankar är kopplat till vänster hjärnhalva. Om man verkligen njuter av de så börjar ens belöningssystem kicka igång, nucleus accumbens och ventrala tegmentala arean skickar ut endorfiner och dopamin i ens hjärna.

 

 

bottom of page